Vanliga frågor om lättläst

Klicka på frågan så kommer du till vårt svar

Frågor om lättläst och läsning

Vad gör en text lättläst

Vem behöver lättläst?

Finns det grupper som lättläst passar sämre för?

Finns det en risk att läsare tar "den lättaste vägen"
och därigenom blir sämre läsare? 

Finns risken att författarens språk går förlorat i en lättläst bearbetning? 

Blir det lättlästa språket utarmat/urvattnat/förvanskat?

Hur vet man att lättläst fungerar? Finns det forskning på området?

Räcker det inte med så kallat klarspråk, behövs verkligen lättläst också?

Är det inte tekniken som är viktigast för att skapa
tillgänglighet för alla, det vill säga en kombination
av text, ljud och bild som gör att alla klarar en "vanlig" text? 

Är det möjligt att skapa en lättläst text som passar för alla målgrupper.

Kan man förenkla för mycket, så att det viktiga budskapet
i samhällsinformationen går förlorat? 

Har ni material på engelska eller på andra språk?

Frågor om 8 SIDOR, LL-förlaget, Lättläst-tjänsten och Läsombud

Frågor om 8 SIDOR

Frågor om LL-böcker

Frågor om Lättläst-tjänsten

Frågor om Läsombud 

Vad gör en text lättläst?

- Texten ska utgå från läsaren - texten ska anpassas
   till vilken typ av läsare som den vänder sig till.

- Texten ska ha en röd tråd och ta tag i läsaren direkt.

- Sammanhanget ska vara tydligt -läsaren ska inte behöva
   ha omfattande förkunskaper.

- I texten används vardagliga ord och korta rader.

- I layouten ska text och bild ska samspela.

- En luftig formgivning - den text som läsare möter
   skall vara överskådlig och tilltalande.

Vem behöver lättläst?

Vi vet att många människor har svårt att läsa. Studier visar att 25 % av den vuxna befolkningen i Sverige inte läser på den nivå som förväntas när man lämnar grundskolan. De som framförallt kan behöva lättläst är

- Personer med dyslexi och med andra läs- och skrivsvårigheter.
- Nysvenskar
- Personer med intellektuell funktionsnedsättning
- Personer med afasi
- Äldre med demens
- Ovana läsare
- Barndomsdöva
- Andra grupper som har svårt med läsningen av olika skäl

Finns det grupper som lättläst passar sämre för?

De som redan läser svenska bra har större nytta av texter som använder det språk som möter läsaren i vardagen. Det finns alltså pedagogiska och praktiska skäl för normalläsaren att inte bara läsa lättlästa texter. Samtidigt finns lättläst information, litteratur och nyheter som alla kan läsa med god behållning. En välgjord lättläst text kan naturligtvis vara till glädje för många. Och ett bra sätt att komma igång med läsningen om man av något skäl tappat lusten att läsa (eller aldrig hittat den)!

Finns det en risk att läsare tar "den lättaste vägen"
och därigenom blir sämre bokläsare?

Alla människor behöver förstås inte lättläst. Risken att vuxna människor som klarar av svårare litteratur ändå väljer lättläst bedömer vi som liten. Unga läsare i skolan måste få handledning av sina lärare kring vilka böcker som passar dem bäst. För vissa fungerar lättläst som en inkörsport till annan litteratur, och de ska sedan "slussas vidare". För andra blir lättläst ett sätt att kunna ta del av litteraturen på sina villkor och utifrån sina förutsättningar.

Finns det risk att författarens språk
går förlorat i en lättläst bearbetning?

Till att börja med så är majoriteten av de böcker som LL-förlaget ger ut originalberättelser, det vill säga skrivna på ett lättläst språk från början. Innan  bearbetningar görs av originalmaterialet, så får vi alltid ett godkännande av ursprungsförfattaren.  Den lättläst bearbetning får man se som en genre i sig, att jämföra med t ex en filmatisering av en bok. Vi kallar den lättlästa bearbetningen för en "återberättelse". Om inte den gjordes skulle vissa grupper stå utanför "vårt gemensamma kulturarv" i form av litteratur som de flesta känner till. För andra fungerar de lättlästa versionerna som en inkörsport till annan litteratur, sedan kan det vara möjligt för dem att läsa originalversionen. Precis som att det är lättare att läsa boken när man sett filmen.

Blir inte det lättlästa språket utarmat och förvanskat?

Även det lättlästa språket är variationsrikt och har utvecklats mycket över åren. Det finns olika nivåer av lättläst, där de svårare varianterna närmar sig normalprosa eller "klarspråk". De lättaste varianterna ger en möjlighet för personer med stora svårigheter att läsa att få ta del av litteratur på sina villkor. Även det lättaste språket kan vara färgstarkt och levande. I samhällsinformation och nyheter ges en möjlighet att nå ut med ett budskap till alla medborgare, vilket är en förutsättning för att en demokrati ska fungera.

Hur vet man att lättläst fungerar?
Finns det forskning på området?

Centrum för lättläst har lång erfarenhet av lättläst − närmare 30 år. Vi vet att det praktiska användandet fungerar, av de signaler vi får och från de användargrupper vi testar av texterna gentemot. Vi har tagit flera initiativ till att sätta igång nya forskningsprojekt. Både utifrån pedagogisk och grafisk utgångspunkt. Det har suttit och sitter flera forskare i vår styrelse. Vi samarbetar med forskarnätverk. Men visst behövs det ännu mer forskning, vilket vi också arbetar med kontinuerligt.

Räcker det inte med så kallat "klarspråk",
behövs verkligen lättläst också?

Klarspråk är ett klart och tydligt språk som alla myndigheter uppmanas att använda i sin information. "Klarspråk riktar sig till dem som inte har uttalade lässvårigheter.

Lättläst är för de personer som är läsovana eller har lässvårigheter och som inte kan tillgodogöra sig information på klarspråk. Det ena utesluter inte det andra, utan de två språkformerna kompletterar varandra. Tar vi bort lättläst till förmån för klarspråk utesluter vi många läsargrupper som då missar viktig information.

Enligt undersökningar är det 25 % som inte kan läsa och återberätta en vanlig nyhetsartikel. Många av dessa behöver lättläst information.
Klarspråk och lättläst kompletterar alltså varandra.

Är det inte tekniken som är viktigast
för att skapa tillgänglighet för alla?

Tekniken är viktig. Självklart ska vi ta hjälp av tekniken så mycket vi kan. Centrum för lättläst deltar aktivt i diverse teknikprojekt, till exempel E-centerprojektet som ska ta fram tekniska lösningar för att underlätta teknikanvändandet i sig. Men även om man tar hjälp av tekniken finns det grupper som behöver textinformationen på ett lättläst språk. Texten går oftast inte att utesluta helt. Dessutom ska det finnas en valfrihet, de som föredrar att läsa ska också ha rätt att göra det utifrån sina förutsättningar. Det ena behöver inte utesluta det andra.

Är det möjligt att skapa en lättläst text
som passar för alla målgrupper?

Lättläst litteratur finns på olika svårighetsgrader, Lätt, lättare, lättast. Samhällsinformation skrivs alltid med läsaren i åtanke, VEM vänder sig informationen till? Men det har också visat sig att en och samma lättlästa text kan passa för många olika typer av användare. Centrum för lättläst testar regelbundet av texter i olika användargrupper, och där kan vi se att till exempel nya invandrare behöver väldigt lätta texter, liksom flera andra grupper vilka vi vänder oss till (se målgrupper).

Kan man förenkla för mycket, så att det viktiga
budskapet i samhällsinformationen går förlorat?

Budskapet står alltid i fokus. Vi går noggrant igenom med uppdragsgivaren vad de vill få ut till målgruppen innan vi sätter igång arbetet. Det är snarare "kringinformationen" som förenklas och kortas ned. Huvudbudskapen förtydligas snarare. Våra texter godkänns alltid av uppdragsgivaren innan de går ut till målgrupperna.

I bearbetningar av böcker är det alltid huvudberättelsen som lyfts fram. Det ska vara enkelt för läsaren att följa med i berättelsen och att utifrån sina förutsättningar kunna ta till sig vad boken går ut på. Boken kortas ned en del vilket innebär att "kringinformation" som inte är väsentlig för huvudberättelsen, blir det som får falla bort. För oss är det viktigaste att behålla de färgstarka och levande berättelserna.

Det är betydligt vanligare att det viktiga budskapet i samhällsinformation går förlorat för att det är för krångligt skrivet. Allt som skrivs riskerar att gå förlorat beroende på om det är bra eller dåligt skrivet. Det innebär förstås att frågan kan besvaras med Ja: Visst går det att förenkla för mycket liksom det går att komplicera för mycket.  Därför måste lättlästa texter läsas igenom många gånger av flera personer som granskar om innehållet är korrekt.

Har ni material på engelska eller på andra språk?

8 SIDOR har i samarbete med europeiska lättlästa tidningar gjort en tematidning om klimatfrågan. Den tidningen finns på svenska, engelska, holländska, finska och danska och hittas på 8 SIDORs prenumerantwebb.
8 SIDOR har också givit ut två skrifter på engelska, How to make an easy-to-read newspaper och In Plain Language (om lättlästa tidningar i Europa.) LL-förlaget har gjort ett par böcker på engelska. Vi ger inte ut böcker på andra språk, då det inte hör till vårt uppdrag.

Frågor om 8 SIDOR

Finns det tidningar som 8 SIDOR i andra länder?
Ja, det finns liknande tidningar i Finland (Selkoo/Uutiset/LL-Bladet), Belgien (Wablieft), Holland (Okee kraant), Norge (Klar Tale) och Danmark Overblik.
I Italien, Grekland, Rumänien, Tjeckien, USA och Nya Zeeland har det också periodvis publicerats nyhetstidningar för personer med funktionsnedsättningar eller för invandrare eller skolbarn. Det finns alldeles säkert exempel från flera andra länder men det finns ingen förteckning över dessa.

Jag har inte fått 8 sidor. Vem kontaktar jag?
Du kontaktar 8 SIDORs kundtjänst 08-799 63 12
eller 8sidor@pressdata.se

Jag vill prenumerera på 8-SIDOR, hur gör jag?
Du kontaktar 8 SIDORs kundtjänst 08-799 63 12
eller 8sidor@pressdata.se, eller så går du in på www.8sidor.se

Om jag vill göra en adressändring på min 8 SIDOR-prenumeration,
vem kontaktar jag?
Du kontaktar 8 SIDORs kundtjänst 08-799 63 12
eller 8sidor@pressdata.se,

Jag bor utomlands - hur kan jag betala min faktura?
Betala till: Nordea, Box 16081, 103 22 Stockholm
Ange SWIFT code och IBAN nummer som står på fakturan.
Ange även Fakturanummer.

 
Frågor om LL-böcker

Vilka olika möjligheter finns att köpa böcker av er?
Alla böckerna finns tillgängliga i vår webb-bokhandel och du beställer dem på vår hemsida www.ll-forlaget.se. Två gånger per år presenterar vi den nya utgivningen i Boktidningen Lättläst tillsammans med andra aktuella lättlästa titlar från LL-förlaget. I boktidningen finns en beställningslista som du skickar till oss. Du kan också mejla till order@lattlast.se, faxa 08-642 76 00 eller ringa 08-640 70 90. Stor del av utgivningen finns också tillgänglig via andra kanaler. I den fysiska bokhandeln kanske du först måste beställa våra lättlästa böcker innan du kan hämta dem.

Hur snabbt kan jag få leverans av böcker?
Du ska ha din bok inom vecka från beställning. Behöver du få din leverans snabbare så meddela det så försöker vi skicka den så fort det går. 

Om jag vill skriva en lättläst bok, hur går jag vidare?
Du kan skicka in synopsis på en idé eller ett färdigt manus, men ta gärna reda på lite om förlaget innan du gör det. Låna en lättläst bok på biblioteket eller läs utdrag ur böckerna på vår hemsida. De flesta av våra böcker har frasanpassat radfall, men det är inget du behöver anpassa dig till när du skickar in manus. Vi ger inte ut rena barnböcker, ditt manus bör vara från nio år och uppåt. Alla idéer är välkomna, från fakta- till ungdomsböcker, just nu efterlyser vi särskilt skönlitteratur för vuxna. Längden på våra manus varierar mellan cirka 60 till 150 000 tecken inklusive blanksteg.

Hur gör jag om jag har förslag på klassiker
eller aktuella böcker som borde finnas på lättläst språk? 
Förlaget använder professionella skribenter, oftast etablerade författare eller journalister som bearbetare. Men vi tar gärna emot förslag på titlar att återberätta. Det går bra att mejla redaktionen med förslag.

Hur gör jag om jag har förslag på nyskrivna LL-böcker?
Vi tar gärna emot bokförslag. Mejla gärna dina förslag till redaktionen

Vilka böcker väljer vi att återberätta till lättläst?
När det gäller Klassikerserien väljer titlar som är världsklassiker som Odysséen, Brott och straff och Kameliadamen, berättelser som fortfarande fängslar läsare idag. På samma sätt väljer vi svenska klassiker med verk av bland annat Selma Lagerlöf, August Strindberg och Harry Martinson.

När vi väljer aktuella böcker blir det titlar som fått stor genomslagskraft och därför ofta önskas av våra läsare. Det kan vara deckarförfattare som Sjöwall-Wahlöö och Håkan Nesser eller breda berättare som Imre kertész, Jan Guillou och Elsie Johanssson. Vi försöker vara så aktuella som möjligt när det gäller teman och författare och har redan böcker av John Ajvide Lindqvist och Johan Theorin.

Varför har ni inte fler böcker på nivå 1?
LL-förlaget producerar varje år en handfull titlar på nivå 1. efinitionen av nivå 1 är att texterna ska vara korta och skrivna med vardagliga ord som de flesta förstår. Böckerna är alltid illustrerade för att även en person som har stora svårigheter att läsa text, ska kunna ta till sig innehållet.

Läsarens intresse och erfarenhet är viktig, därför låter vi författare som har kunskaper om intellektuell funktionsnedsättning skriva flera av våra böcker.
Handlingen i böckerna utspelar sig till exempel i och utanför gruppbostäder, i dagliga verksamheter,i fritidslokaler, på utflykter och danslokaler.Personerna stöter på de problem och glädjeämnen som en person med intellektuell funktionsnedsättning ofta råkar ut för, som i böckerna Sista dansen och Drömmen om Danskungen. Tänk också på att läsare med ett specialintresse ofta kan läsa böcker på en högre nivå. LL-förlaget värnar om gruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning och tar gärna emot förslag och idéer.

Finns alla era böcker på biblioteket?
Många bibliotek har endel av LL-förlagets lättlästa böcker men långt ifrån alla bibliotek har samtliga titlar och tyvärr inte alltid det senaste i utgivningen. Fråga dem gärna så kan de säkert ta in de böcker du önskar låna.

Jag bor utomlands - hur kan jag betala min faktura?
Betala till:
Nordea, Box 16081, 103 22 Stockholm
Ange SWIFT code och IBAN nummer som står på fakturan.
Ange även Fakturanummer.

 
Frågor om Lättläst-tjänsten

Gör ni om hemsidors språk till lättläst?
Ja, vi har under flera år arbetar mycket med lättläst information på olika hemsidor. För att göra en text lättläst behöver vi ofta bearbeta både språket och strukturen. 

Jag vill anmäla mig till era kurser, hur gör jag?
Du kan antingen gå in på hemsidan www.lattlast.se/kurser eller skicka ett mail till ulla.bohman@lattlast.se

Ser det lättlästa språket likadant ut i all samhällsinformation?
Nej, den lättlästa texten kan vara lättläst på olika sätt beroende på vem texten främst riktar sig till. Vi ställer oss alltid frågan vad kan/vet läsaren om detta?
Den lättlästa texten är i de flesta fall ett komplement till originaltexten. Det kan också påverka hur enkel vi kan göra den lättlästa versionen.

Vad är det för skillnad mellan så kallat klarspråk och lättläst?
Klarspråk är ett klart och tydligt språk som alla myndigheter uppmanas att använda i sin information. Klarspråk riktar sig till de som har fullgod läsförmåga.

Lättläst är för de personer som är läsovana eller har lässvårigheter och som inte kan tillgodogöra sig information på klarspråk.

Enligt undersökningar är det 25 % som inte kan läsa och återberätta en vanlig nyhetsartikel. Många av dessa behöver lättläst information. Klarspråk och lättläst kompletterar alltså varandra.

Frågor om Läsombud

Vad gör läsombuden?
Personal, anhöriga och andra som hjälper i vardagen kan bli läsombud. Läsombud ger läsmöjligheter för den som inte kan eller orkar läsa själv. Läsombud finns i olika personalgrupper och man är läsombud som en del av sitt vanliga arbete. Läsombudet ansvarar för att det ordnas läsestunder med högläsning, berättar om lättläst, ordnar biblioteksbesök och stimulerar sina kollegor att läsa högt.

Jag vill utbilda mig till läsombud. Vem tar jag kontakt med?
Ta kontakt med Studieförbundet Vuxenskolan i din kommun eller SV i närmaste större stad.