Om lättläst-bloggen

Vi skriver om lättläst, begriplighet och allas rätt att ta del av böcker, nyheter och samhällsinformation.

Arkiv för tagg: Begriplighet

Vem söker språklig upplevelse i myndighetsinformation?

Bild på Karin HusbergNågon höjer rösten och säger

" Stopp! Jag förstår inte myndighetsinformationen.
Den är orimligt svår. Gör det enklare."

Efter detta följer arga röster och argument, typ

"Det är faktiskt lagom enkelt, jag förstår ju. Då borde alla göra det."
"Om man inte förstår får man faktiskt anstränga sig."
alternativt
"Om man inte förstår får man inte vara med",

och slutligen min egen favorit

"Vårt språk utarmas av ett enklare språkbruk i samhällsinformation."

Denna gång startade debatten när ett språkkonsultföretag
JO-anmälde Patent- och registreringsverket (PRV)
för ett obegripligt språk med hänvisning till Språklagen.
Därefter har ilskna röster ifrågasatt företagets agerande,
läs till exempel ledaren i Västervikstidningen.

Jag kan nu inte låta bli att inflika några tankar i denna debatt.

1. Det finns en lag som heter Språklagen.
Enligt den ska myndigheters språkbruk vara vårdat,
enkelt och begripligt. Språkrådets tolkning av begriplighet säger
att myndighetsspråket ska vara anpassat så att mottagaren förstår,
och att man så långt det är möjligt ska ta hänsyn
till särskilda kommunikativa behov. Rimligt? Ja! Nödvändigt? Absolut!

2. Vem söker en språklig upplevelse i juridiska texter
och myndighetsinformation? Själv söker jag språkliga upplevelser
i litteratur, krönikor och journalistik som jag söker upp.
Men när det gäller myndighetsinformation vill jag att den
ska vara enkel och lagom informativ så att jag så snabbt
som möjligt kan ta den till mig och göra det som förväntas av mig.
Inget knussel, inget krångel. Rakt på sak. Helt enkelt.

3. De personer som räds ett enkelt språkbruk är ofta de
som själva har begåvats med någon form av språklig talang
och som kan inkludera sig i den språkliga eliten. 
Jag gratulerar dessa personer till denna begåvning,
men önskar dem också en portion ödmjukhet inför att vi alla är olika,
har alla olika behov, förmågor och kunskaper. 

I en demokrati har alla rätt att delta, inte bara de personer
som är insatta och pålästa. Dessutom ska vi vara jämlika inför lagen.
Det förutsätter ett mer jämlikt informationsintag.

Individen har självklart ett ansvar att göra sitt bästa.
Men det har myndigheter också. Jag är övertygad om att Patent-
och registreringsverket har personal som är bättre på att uttrycka sig
än i det brev som nådde språkkonsultföretaget.

Med anledning av JO-anmälan av Patent- och registreringsverket
medverkade Ulla Bohman i Plånboken i P1 idag för att prata
om varför myndigheter och företag använder ett så krångligt språk
och vad det får för konsekvenser. Lyssna på inslaget här

Karin Husberg, Lättläst-tjänsten

Migrationsverket är obegripligt för asylsökande

karin_webbI går i Sveriges radios nyheter, Lunchekot, var det ett inslag om problemet med Migrationsverkets krångliga språk. Asylsökande förstår inte brev och beslut som de får från Migrationsverket. Fredrik Beijer är rättjurist på Migrationsverket, och han berättar i inslaget att problemet handlar om att Migrationsverket måste förklara komplicerade byråkratiska regler. Det är svårt att göra det på ett enkelt sätt.

Det här är inte första gången som jag får höra om de här problemen. I kontakter med bibliotekarier eller personal vid kommunala medborgarkontor får vi gång på gång höra hur de får förklara för asylsökande vad det står i brev och beslut, eftersom asylsökande inte kan förstå innehållet själva. Jag har även en bekant som blev stannad på gatan av en asylsökande som bad om hjälp att få brevet han hade i handen förklarat. Brevet handlade om ett utvisningsbeslut. Och vem förstår när brevet kan vara formulerat så här:

Mot bakgrund av att det finns ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut gentemot er, och då beaktande skäl som åberopats inte funnit relevanta i ärendet, finner verket inte anledning att inhibera verkställigheten av avlägsnandebeslutet.

Exemplet ovan kommer från inslaget i Lunchekot den 13 december 2012.
 
Information i det här beslutet är kanske juridiskt korrekt, men är totalt obegriplig för mottagaren. Risken är stor att mottagaren feltolkar innehållet och rättssäkerheten sätts därför på spel.
 
Obegripliga brev och beslut är inte bara ett problem hos Migrationsverket. Det är även ett problem i information från exempelvis Försäkringskassan, Domstolsverket och Polisen. Den gemensamma nämnaren sägs ofta vara krånglig byråkrati och juridik. Men, det handlar om en inställning att juridik automatiskt är svårt - att juridik inte går att förklara enkelt.
 
Vi nöjer oss inte med det oss med det. Det måste finnas sätt att göra juridiken och byråkratin enkel och begriplig även för personer som har bristande läsförmåga på svenska. Vi vet att det går. Här är ett förslag från oss:
 
Migrationsverket har beslutat
att du ska utvisas ur Sverige.
Du har berättat varför du tycker
att du ska få stanna i Sverige.
Migrationsverket har läst vad du tycker
men det ändrar inte Migrationsverkets beslut.
Därför ska du utvisas ur Sverige.

Tror du att det är möjligt att skriva juridiska texter på ett mer begripligt sätt?

Lyssna på inslaget i Lunchekot från igår, den 13 december 2011.
Inslaget kommer 14 minuter och 49 sekunder in i programmet.
  

Karin Husberg

Acceptera inte obegripligheter - våga säga att du inte förstår!

Karin HusbergFörkunskaper. Det är ett av de viktigaste orden för oss som jobbar här på Centrum för lättläst. När vi skriver nyheter, böcker eller samhällsinformation funderar vi alltid över vilka förkunskaper läsarna har om det ämne vi skriver om. Vi utgår inte från att läsaren är välutbildad och har en välutvecklad läsfömåga. Vi utgår heller inte från att läsaren hänger med i samhällsdebatten, eller har läst alla gamla klassiker. Istället ser vi till att det finns ordentligt med bakgrundsinformation och förklaringar om ämnet. För oss är begripligheten det viktigaste och då ska man inte ta kunskap för given.

Journalisten Johanna Koljonen skrev om det här en krönika i Dagens Nyheter, "Förklara för mig som om jag vore 13 år gammal" . Johanna skrev så här: "Nästan varje vecka önskar jag (...) att någon till exempel skulle stiga fram och förklara för mig som om jag var tretton år gammal vad en statsobligation är och varför just en 7 procents ränta på några enskilda lån i ett hörn av Europa plötsligt destabiliserar en hel kontinent." Johanna gör här något viktigt men ovanligt - hon vågar berätta att hon ibland har svårt att hänga med i alla nyheter och i all samhällsinformation. Johanna tror att fler än hon har svårt att hänga med. Det tror jag också.

Sveriges radios lätta nyhetsorgram Klartext fick nyligen ta emot Centrum för lättlästs pris, Det lätta priset 2011, för deras arbete med att göra nyheter begripliga för alla. Flera av Klartexts 350 000 lyssnare säger att de egentligen inte behöver nyheter på lätt svenska, men att de vill lyssna ändå. Klartexts programledare Mattias Klefbeck tror ändå att många männsikor behöver mer förklaringar kring aktuella händelser än vad de själva tror. Därför hjälper programmet till med att fylla många kunskapsluckor, även om få vill erkänna det. Det tror jag också.

Jag tror att det är många männsikor som faktiskt inte förstår nyheter och viktig samhällsinformation och jag tror att få vågar erkänna det. Men tyvärr verkar många ändå acceptera att saker och ting är obegripliga. Men ska det egentligen vara så? Det tycker inte journlisten Johanna Koljonen, eller programledaren Mattias Klefbeck. Det tycker heller inte jag eller någon av mina kollegor här på Centrum för lättäst. Ingen ska behöva stå utanför bara för att nyheter, böcker eller samhällsinformation är för svår.

Var inte rädd för att säga till när något är obegripligt, när du inte förstår. Och du som skriver, var inte rädd för att skriva enkla texter med bakgrundsbeskrivningar och förklaringar. Det värsta som kan hända är att fler förstår vad du skriver om.

Törs du säga ifrån när du inte hänger med?

Karin Husberg