Klarspråk och lättläst svenska ska komplettera varandra


Bror TronbackeForsatt debatt om lättläst
i senaste numret Språktidningen

I senaste numret av Språktidningen (november 2011) skriver vi ett inlägg i debatten om lättlästa texter, ett svar på Helena Englund Hjalmarsson och Marie Jenevalls artikel Rikta lättlästa texter till rätt grupp (oktober 2011). Englund Hjalmarsson och Jenevall ifrågasätter behovet av lättlästa texter och menar att texterna ofta är alltför enkla och riktar sig bara till personer med utvecklingsstörning. Vi håller inte med om det. Fler behöver enkla texter.

Lässvårigheter handlar inte bara om svårigheter att förstå. Det handlar också om brister i omvärldskunskap, ordförråd och erfarenheter. Den typen av svårigheter har många fler än personer med utvecklingsstörning. Det kan också vara personer med andra typer av funktionsnedsättningar som ADHD och afasi, personer som har svenska som andra språk eller personer som helt enkelt är läsovana.Ulla Bohman

Däremot håller vi med Englund Hjalmarsson och Jenevall om att om att det behövs mycket mer forskning om lässvårigheter och texters begriplighet. Vi håller också med om att man alltid ska göra en mottagaranalys innan man börjar skriva. Precis som andra texter ser lättläst texter olika ut beroende på målgruppens behov och hur grundtexten ser ut. Det finns ingen enkel lösning för att skriva lättlästa texter, inga magiska tricks. Däremot måste skribenten veta vem målgruppen är, i vilket sammanhang texten ska publiceras och framförallt, ha stor kunskap om vad som kan vara svårt för personer med olika typer av lässvårigheter och hur man kan komma runt dessa svårigheter.

Det klarspråksarbete som pågår på många håll är mycket viktigt för att komma närmare visionen om begripliga texter för alla. Men, klarspråksarbetet måste kompletteras med kunskaper om lässvårigheter och hur texter kan bli begripliga även för grupper som har behov av enklare texter. Alla har rätt till information - personer med utvecklingstörning och personer med andra svårigheter som påverkar förmågan att ta del av information.

Det blev fel rubrik i Språktidningen!

Vill vill också tala om att vi själva inte har valt rubriken i Språktidningen. Där var rubriken "Lättläst ofta alltför svårt." Rubriken är missvisande och det är lätt att feltolka syftet med artikeln. Vår ursprungliga rubrik, "Klarspråk och lättläst svenska ska komplettera varandra", visar tydligare vad vi vill säga med artikeln. 

Läs debattartikeln som fanns med i Språktidningen (öppnas i nytt fönster)

Bror Tronbacke, direktör Centrum för lättläst
Ulla Bohman, chef Lättläst-tjänsten vid Centrum för lättläst

Av: Administrator | den 23 november 2011
Följ kommentarer genom RSS flödet . Inlägget är öppet för kommentarer.

2 kommentarer om “Klarspråk och lättläst svenska ska komplettera varandra”

  1. Till att börja med måste jag dementera att min och Marie Jenevalls artikel skulle ifrågasätta behovet av lättlästa texter. Språkkonsulter är experter på att skriva lättläst för alla målgrupper och det vore absurt om vi skulle ifrågasätta vår egen expertis. Nej, vår debattartikel handlar om att många lättlästa texter fördummar och förtunnar innehållet så att normalbegåvade personer med lässvårigheter inte får vare sig fullständig information eller ett språk som är lätt att läsa. Det handlar alltså inte om konkurrens mellan klarspråk och lättläst, utan om att definiera sin målgrupp och anpassa texten efter målgruppens behov. Men om man bestämmer sig för att t.ex. en välutbildad person med dyslexi har samma behov som en person med utvecklingsstörning har man gjort ett misstag. Det går inte att skriva EN text som tillgodoser behovet hos BÅDA målgrupperna. Därför att det viktigt att vi som tillhandahåller lättlästa skrivtjänster gör en professionell mottagaranalys där vi hjälper kunden att förstå skillnaden mellan olika läshinder och hjälper dem att fatta beslut om huvudsaklig målgrupp. Annars kan de i sin okunnighet få betala dyra pengar för en text som vänder sig till en handfull läsare, och knappt det.

    Det är så sant att det inte finns några enkla magiska tricks för att skriva enkelt och begripligt. Och att ta genvägen och säga att "vi skriver på det allra lättaste sättet så förstår alla", då har man missförstått vad läsprocessen och kognition handlar om. Man måste istället använda sin kunskap om läsprocessen och olika lässvårigheter för att nyansera sin bild av lättläst språk.

    Jag vet inte riktigt vad ni vill säga i er replik. Ni håller med om att det behövs en målgruppsanalys, men ni håller inte med om att resultatet av den ska påverka språket och innehållet? Eller menar ni att att alla som har lässvårigheter kan tillgodogöra sig samma text? Alla våra lästester och all forskning som finns tillgänglig på området pekar i alla fall åt ett annat håll.

    Skrivet den december 14, 2011 kl 15:13 av Helena Englund Hjalmarsson

  3. Det är en demokratisk rättighet att förstå den information som ges i vårt samhällle. En del förstår abstrakt fackspråk, andra behöver informationen i klarspråk och en grupp behöver lättläst svenska för att förstå. Jag kan därför inte förstå varför lättläst svenska upplevs som onödigt av vissa och som ett hot av andra. Kritikerna själva tillhör ju aldrig målgruppen för det lättlästa språket. Den som anser att kartlägga och analysera är konkreta ord, bör ta sig en rejäl funderare.
    Tyvärr ser jag nästan dagligen exempel på webbsidor som: 1) Gömmer den lättlästa texten bakom flikar som är svåra att hitta eller 2) Har texter som utger för att vara lättlästa, men som inte alls är det. Båda är tecken på nonchalans mot den läsare som behöver lättläst text.
    Jag hoppas på klarspråk kompletterat med lättläst svenska från och md nu. Det vore ett stort steg i rätt riktning för att få ett samhälle med "Svenska för alla".

    Skrivet den januari 31, 2012 kl 16:07 av Eva Bernhardtson

Kommentera

Dela på Internet: