Kikis senaste artiklar
Att lära känna sig självKikis samtliga artiklar
Att lära känna sig själv
“I skolan lär jag mig att tro på min egen förmåga och att jag kan utvecklas. Jag känner att jag lär mig att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter“. Den känsla som uttrycks i föregående citat ska eleverna ha om vi är på rätt väg mot de mål (i läroplanen, Lpf 94) som vi ska sträva mot.
Alla lärare strävar nog - i allt skolarbete, mot dessa mål, men genom temat Att lära känna sig själv som vi arbetat med i flera ämnen under tre veckor, hoppas vi, min kollega Elisabeth och jag, att eleverna tagit ett extra långt skutt mot målet. Det har varit ett intensivt och mer medvetet arbete med den egna personligheten.
Elisabeth och jag har en liten grupp bestående av fyra elever i gymnasiesärskolan. Vi har i princip all vår undervisning i den här gruppen, vilket innebär att vi är delaktiga i “alla länkar i inlärningskedjan” och att det är lättare att ha ett genomgående tema. Man kanske kan tycka att det är känsligare att ta upp ett Vem är jag -tema en särskolegrupp, och det kan det nog vara, men det är lika viktigt för alla ungdomar att få sätta ord på sina egna känslor och lyssna på hur andra tänker. Många tror att de är ensamma om sina tankar men när de öppnar sig för varandra visar det sig ofta att de inte är det utan att någon annan har känt likadant.
När vi började planera temat hade vi några fasta punkter,
som skulle ingå:
1. Att delta i spelet Orangino som alla elever på skolan ska spela. Som en förberedelse till spelet ska eleverna skriva om sig själva samt be någon som känner dem väl att också beskriva dem. Spelet går ut på att värdera till vilken grad en viss egenskap t ex Jag har en positiv syn på det mesta, stämmer med den egna självbilden och omgivningens(skolkamraternas)
2. Att delta i en “tävling” i att få egna dikter publicerade i en poesibok med dikter skrivna av gymnasieelever på Lidingö.
3. Att läsa de avsnitt i läroböckerna i samhällskunskap och svenska som anslöt till temat.
4. Att avsluta temat med att se filmen Ninjakoll, ett läromedel om utvecklingsstörning. En film för ungdomar med utvecklingsstörning som vill få en insikt i hur det är att ha detta funktionshinder. Innan vi visar filmen ska vi bjuda in föräldrarna för att titta på den och diskutera hur vi tänkt använda den.
I samhällskunskap passade avsnitt om respekt, medkänsla, fördomar, förebilder, könsroller och mobbning . Eleverna läste och funderade över vad de olika begreppen står för. De fick göra värderingsövningar där de tog ställning till olika påståenden. Som t ex. “Man blir mer populär om man har snygga märkeskläder“.
I svenska har vi läst skönlitteratur med anknytning till temat. Eleverna har 
valt bland ett antal lättlästa böcker:
Klotter och kärlek,
Sista dansen,
Kärlek och Svek,
Romeo och Julia
och Våga älska
som de recenserat utifrån temat. Vi har också haft högläsning med enskild och gemensam reflektion kring innehållet. Vi har pratat om mod och vad en enskild person kan uträtta och tagit Raoul Wallenberg som exempel i samband med Förintelsens minnesdag 27/1.
Även andra aktiviteter, som att besöka en annan gymnasiesärskola och få höra en av eleverna där berätta att hon varit Kina för att spela basket i Special Olympics, tror jag påverkat våra elevers självbild.
Om Kiki...
Jag arbetar på Lidingö särskola sen 6-7 år, den här terminen på Gångsätra gymnasium, där särskolan 
har lokaler, med en grupp lindrigt utvecklingsstörda ungdomar som börjat på vårt alldeles nya Handels- och administrationsprogram. Tillsammans med en kollega har jag ansvar för planering, genomförande och utvärdering av den nya utbildningen. Jag har tidigare arbetat som lärare i olika vårdutbildningar för vuxna och ungdomar, med föräldrarutbildning och som mediepedagog. Jag är utbildad vårdlärare, mediepedagog och specialpedagog.
Lidingö särskola har under nyligen startat ett Handels- och administrationsprogram på Gångsätra gymnasium. Än så länge med bara fyra elever, men vi hoppas på fler till nästa läsår. Vi är två lärare som har huvud-ansvaret för utbildningen, både den teoretiska delen och praktiken, vilket gör att vi har en bra helhetsbild och en kontinuerlig, daglig, kontakt med eleverna.
En utbildning inom handel och administration tror vi kan leda till ett riktigt arbete. Vi har inlett ett samarbete med Lidingö stad och det lokala näringslivet och har därigenom möjlighet att få praktikplatser till eleverna. En stor del av utbildningen kommer att vara förlagd på olika arbetsplatser.
Den största delen av utbildningen består i att läsa yrkesämnen inom handel, administration och data, men under den första terminen har vi valt att koncentrera oss på kärnämnena. Undervisningen i dessa är så konkret och med så stor anknytning till programmets inriktning som möjligt. Minst en gång i veckan är vi på någon form av studiebesök. Eleverna dokumenterar sina skolupplevelser, i ämnet svenska, genom att skriva frågor inför studiebesöken och rapporter efteråt. På så vis blir de delaktiga i förberedelser och uppföljning. Studiebesöken kan vara på en arbetsplats, ett museum eller liknande.
I och med att vi är två lärare som följer eleverna hela dagarna genom hela veckan så har vi stora möjligheter att upptäcka vad och hur de lär sig och se hur de använder sina kunskaper i ett nytt sammanhang.
Ungdomar kämpar hela tiden för att vara någon, för att synas och höra till. Att gå på särskola kan göra att man känner sig annorlunda och utanför. Dessutom när man själv tillhör skolans minsta grupp med bara fyra elever När vi började på den stora gymnasieskolan i höstas kände sig eleverna väldigt osäkra och det var viktigt att vår grupp skulle kallas för Hp och inte något med ordet sär (särskola) i. Häromdagen sa en av eleverna att nu känns det som att det här är min skola. Det gjorde mig glad.
