Lättläst - vad är det?

Skriv ut

Våra läsare

Många unga och vuxna har svårt att läsa och ta till sig innehållet
i en vanlig nyhetstidning eller bok. Ungefär 25 % av den vuxna befolkningen i Sverige läser inte så bra som man förväntas göra när man har gått ut grundskolan och man beräknar att 7-8 % har riktigt stora lässvårigheter.

Det finns många olika anledningar till att man har lässvårigheter. Ett funktionshinder eller en sjukdom kan göra att man har svårt att läsa. Ovana läsare, eller de som har ett annat modersmål än svenska kan behöva enkla texter. Dessutom har elever i de lägre klasserna i skolan har ännu inte övat sin förmåga att läsa längre texter

Vi vet att våra läsare är väldigt olika. Läsarna är mellan 7 och 90 år och finns över hela landet. På skolor, bibliotek, sjukhus, boenden av olika slag, i hemmen, på arbetsplatser läses lättlästa texter.

Vad gör en text lättläst?

Genom åren har Centrum för Lättläst byggt upp en erfarenhet av hur en text blir lättläst. Vi arbetar medvetet med språk, bild och form och ser hela tiden till helheten. Några saker är alltid värda att tänka på när man ska ta fram en lättläst text:

- Texten ska utgå från läsaren – texten ska anpassas
  till vilken typ av läsare som den vänder sig till.
- Texten ska ha en röd tråd och ta tag i läsaren direkt.
- Sammanhanget ska vara tydligt - läsaren ska inte behöva
  ha omfattande förkunskaper.
- I texten används vardagliga ord och korta rader.
- I layouten ska text och bild ska samspela.
- En luftig formgivning – den text som läsare möter
  skall vara överskådlig och tilltalande.

Språket och framställningen i en lättläst text är inte alltid likadant. En bok, en tidningsartikel eller en broschyr är olika medier med olika krav och syften.

Centrum för Lättläst följer aktivt den forskning som sker kring läsning och läsförståelse och tar initiativ till bl.a forskarseminarier eftersom det lättlästa språket hela tiden ska utvecklas.

Mer om våra texter

Innehållet
När vi skriver försöker vi ta hänsyn till läsarens förutsättningar och förkunskaper. Att ha svårt att läsa kan orsaka bristfälliga kunskaper om ämnet och detta påverkar vårt arbete med texten.

I en lättläst text måste det finnas en logisk tanke, tidsföljd eller känsla som binder samman texten. Det underlättar om den som skriver berättar på ett personligt sätt så att texten får en tydlig avsändare med egen röst.

Språket
I våra lättlästa texter använder vi konkreta och vardagliga ord och uttryck. Bildspråk och metaforer kan missuppfattas av en del läsare och förekommer därför sällan i en lättläst text.

Om det förekommer bildspråk eller krångliga ord och uttryck, finns en förklaring eller ett sammanhang som underlättar förståelsen. Vi skriver enkla meningar med endast ett fåtal bisatser. Korta meningar ger ovana läsare andhämtningspauser i texten, samtidigt som korta meningar kan göra att sammanhanget går förlorat.

Bild
Bilder kan vara enkla och tydliga eller mer sammansatta beroende på sammanhanget. Illustrationer kan ha olika funktioner, de kan förklara och förtydliga eller skapa välbehövliga pauser i en text. Bilder kan också framkalla känslor och stämningar utöver texten. Det är viktigt att text och bild överensstämmer och inte motsäger varandra.

Form
Den grafiska formen ska underlätta för läsaren att ta sig genom den lättlästa texten. Vi ser till att text, bild och typografi samverkar för att skapa en lättläst framställning. Det innebär att vi väljer typsnitt, storlek på bokstäverna, mellanrum mellan raderna och radbrytning med tanke på läsarens förutsättningar. En text blir inte lättare ju större bokstäverna är, bokstävernas storlek är snarast viktigt för personer med synnedsättningar.

En längre beskrivning av vårt lättlästa språk

---

Har fler svårt att läsa idag?

Vi vet att många människor har svårt att läsa. Omfattande studier visar att 25%* av den vuxna svenska befolkningen inte läser så bra som man ska göra när man lämnar grundskolan, man kan exempelvis inte med god behållning tillgodogöra sig innehållet i en vanlig dagstidning. Samtidigt förändras samhället i en riktning där läsförmåga blir allt viktigare. Fler och fler saker blir svåra att klara för den som inte kan läsa bra, inte minst alla valen kring pension, elbolag och annat. I skolan blir det allt mer självständigt arbete, något som kräver att eleven ska kunna leta upp texter och ta sig igenom långa texter för att hitta det han eller hon behöver för arbetet.

Siffror från Skolverket visar att läsförståelsen är svag bland unga, främst bland pojkar, hela 12 procent går ut grundskolan utan att klara läsförståelsen.
Bland pojkar med invandrarbakgrund är siffran 17 procent. Därför gör Centrum för Lättläst en särskild satsning på skolan och unga läsare. LL-förlaget ger ut ca 15 nya boktitlar för unga läsare och tidningen ”8 SIDOR” gör fördjupningar om till exempel klimatfrågan.

Det viktigaste för den som skriver är att tänka på vem texten vänder sig till. Målgrupperna för lättläst kan vara alltifrån ovilliga eller ovana läsare, invandrare, äldre, människor med funktionshinder eller andra grupper som av något skäl behöver en enklare text. Den som skriver måste tänka på vilka förkunskaper läsaren har.

* IALS undersökning genomförd 1996